Prisutvecklingen på elmarknaden 2020
Elpriset för nästa dygn i de olika elområdena beräknas timvis på en spotmarknad direkt på basen av utbud, efterfrågan och överföringskapacitet. Den gångna vintern var både varmare och nederbördsrikare än en medelvinter, samtidigt som det också blåste mycket. Detta innebar en lägre förbrukningsnivå och ett större produktionsutbud, vilket orsakat en lägre nivå på elens marknadspris. Under fyra timmar på natten den 10 februari var spotpriset i Finland negativt för första gången, som lägst -0,2 €/MWh. Det låga priset förklaras av låg förbrukning på grund av milt väder och industristrejkerna i Finland, samtidigt som det var väldigt hög vindkraftproduktion. De omfattande begränsningar som under våren infördes i Europa för att hantera coronavirusepidemin har också sänkt bränslepriser, utsläppsrätter och förbrukningsnivån.
Cirka hälften av elproduktionen i Norden utgörs av vattenkraft (främst baserad i Norge och Sverige), där tillrinningarna avgör hur mycket man kan producera. Snöackumuleringen denna vinter har varit bland de största i mäthistorien och vattenkraftproducenterna var tvungna att under våren göra plats i magasinen för vårfloden. På spotmarknaden beräknas förutom varje elområdes pris också ett systempris, som beskriver det totala marknadsläget och vad elpriset skulle vara i det nordiska området om det inte fanns överföringsbegränsningar i elnätet. I april var systempriset det lägsta någonsin (5,26 €/MWh), medan det finska områdespriset var det näst lägsta någonsin (19,82 €/MWh). Systempriset i maj blev 8,34 €/MWh och finska områdespriset 19,46 €/MWh (nytt nästlägsta).
Snösmältningsperioden är nu igång i de nordiska vattenkraftverkens tillrinningsområden, men relativt låga temperaturer har hållit smältningshastigheten något så när kontrollerad än så länge. Den hydrologiska balansen kommer troligtvis att fortsätta vara stark framöver då tillrinningarna under sommaren och hösten fyller upp vattenkraftmagasin i Norge och Sverige, vilket även speglas som höga magasinsnivåer 2021.
Prisbilden på spotmarknaden styrs också av övrigt utbud till marknaden. Vindkraften är svår att förutspå både på lång och kort sikt men har tydlig prispåverkan på marknaden. Trots att restriktionerna som införts för att hantera coronavirusepidemin nu håller på att lättas på i många länder är det ännu osäkert hur epidemin och ekonomin kommer att utvecklas, vilka politiska styrmedel som kommer att tillämpas, samt vilken påverkan det får på förbrukning, bränslepriser och utsläppsrätter.
I Finland är förbrukningsnivån normalt högre än produktionen, och det finska områdespriset kommer sannolikt ligga på en markant högre nivå än systempriset under resterande del av året samt eventuellt under början av 2021. Speciellt dagtid om det inte blåser knyts det finska priset till de baltiska ländernas, där prisnivån baserar sig på kondenskraftverk och fossila bränslen. Begränsningar på överföringskapacitet från Norge och Sverige under sommaren och hösten stärker ytterligare detta samband. Coronavirusepidemin har också orsakat mer osäkerhet i drifttagningen av Olkiluoto 3, som kan komma att försenas ytterligare från mars 2021. Efter drifttagningen förväntas den finska områdesdifferensen mot systempriset neutraliseras.
Terminologi på elmarknaden
-
Spotmarknad: Nord Pool Spot är en grossistmarknad där el säljs och köps till marginalpris i närtid, utan bindning i långa kontrakt, och handel leder till fysisk leverans av el. Elpriset beräknas timvis för nästa dygn baserat på prisberoende sälj- och köpbud från aktörerna för deras produktion och förbrukning.
-
Finansiell elhandel: Nasdaq Commodities är en terminsmarknad för elhandel där aktörer genom handel med olika finansiella produkter kan säkra sitt elpris för variationer i spotpriset upp till flera år framåt. Denna typ av handel kan även ske direkt mellan aktörer eller med hjälp av mäklare. Slutkundspriset beror på elförsäljningsföretagets inköpskostnad samt vilken typ av avtal man väljer. Avtalets elpris kan basera sig direkt på spotpriset, på priset på den finansiella marknaden vid avtalets ingång eller någon kombination av dessa.
-
Elområde: Den nordiska regionen har delats in i elområden för att kunna hantera överföringsbegränsningar i elnätet. Elområden kommer att ha samma elpris om det inte finns överföringsbegränsningar mellan dem, men om överföringskapaciteten nyttjas till fullo kommer elpriset att vara lägre i det ena området och högre i det andra, där dyrare produktionskällor måste aktiveras för att täcka förbrukningen. Finland består av ett elområde, medan Sverige består av fyra, Norge fem och Danmark två.
-
Systempris: Förutom för varje elområde beräknas också ett elpris för hela den nordiska regionen (Finland, Sverige, Norge och Danmark). Priset kallas systempris och beräknas baserat på det totala utbudet och efterfrågan utan hänsyn till överföringsbegränsningar mellan elområden. Faktisk elöverföring in och ut från den nordiska regionen tas dock hänsyn till vid beräkningen. Systempriset beskriver det totala marknadsläget och vad elpriset skulle vara i regionen om elnätens kapacitet inte begränsade överföringen av el. De flesta finansiella standardkontrakt för den nordiska regionen använder systempriset som referenspris.
-
Utsläppsrätt: En utsläppsrätt motsvaras av ett ton koldioxid. Utsläppshandel är en marknadsmekanism för att minska utsläppen av växthusgaser, genom att verksamhetsutövare betalar för de utsläpp de gör. För anläggningar som producerar el eller fjärrvärme genom förbränning av fossila bränslen kan utsläppsrätterna stå för en betydande del av den rörliga produktionskostnaden.
-
Hydrologisk balans: El kan inte enkelt lagras utan måste produceras och förbrukas samtidigt, däremot kan vatten lagras i vattenkraftverkens magasin för senare användning. Den hydrologiska balansen beskriver hur mycket vatten (inklusive det som är lagrat i snöform) som finns tillgängligt för elproduktion jämfört med medelvärdet. I balansen inkluderas ofta också nederbördsprognosen för de kommande två veckorna.