Stora prisvariationer på elmarknaden
Prisvariationerna på elmarknaden har varit stora de senaste åren. År 2020 levererades det finska priset till i medeltal 28,02 €/MWh, medan det 2021 var 72,34 €/MWh. Hittills under 2022 har medelpriset varit ca 92 €/MWh. Även under kortare spann varierar priset mycket, till exempel i april har lägsta spotpriset i Finland varit 2,11 €/MWh och det högsta 291,22 €/MWh.
Vindkraftens påverkan på prisbildningen har blivit stor de senaste åren och dess påverkan kommer fortsatt att öka då vindkraftskapaciteten fortsatt utökas. En annan stor påverkan på prisbildningen står överföringsförbindelserna mellan länder och områden för. Å ena sidan har vindkraftsutbyggnaden ändrat förhållandet mellan produktion och förbrukning i vissa områden, vilket gör att överföringarna oftare belastas till max och skapar prisskillnader mellan områden. Å andra sidan har det byggts nya överföringar från Norden, till områden där prisnivån i större utsträckning styrs av fossila bränslen och kondenskraftverkens elproduktionskostnader. Under 2021 togs två nya kablar på 1400 MW vardera i drift mellan Norge och Storbritannien (North Sea Link) samt mellan Norge och Tyskland (NordLink), vilket har gjort att den höga centraleuropeiska prisnivån speglas i framför allt södra Norge, som dessutom också har ett stort hydrologiskt underskott.
Den politiska målbilden inom EU är att skapa en inre gemensam marknad för el, och även om det finns stora skillnader mellan länderna blir integrationen hela tiden större och större framför allt genom ökad överföringskapacitet mellan länder och områden. Klart är att industrins elförsörjning är av stor betydelse för EUs konkurrenskraft och ökade överföringsmöjligheter inom Europa innebär en kostnadseffektivare elförsörjning totalt sett, och förbättrar möjligheterna att integrera mera förnybar elproduktion, som i sin tur kan öka självförsörjningsgraden av energi i Europa.
Huvuddelen av elhandeln utför elhandelsbolag, större konsumenter och producenter på integrerade spotmarknader i Europa, där handeln avser förbrukning och produktion av el för nästkommande dygn. En del korrigerande elhandel görs också för innevarande dygn. Priset fastställs timvis utifrån utbud och efterfrågan genom marginalprissättning, där den dyraste produktionskällan som behöver aktiveras för att täcka förbrukningen inom ett område sätter priset.
Under vindrika perioder producerar vindkraften mycket och påverkar sänkande på prisnivån. Under vindfattigare perioder är det andra kraftslag som mera styr prisnivån. Den hydrologiska balansen och tillgången på vattenkraft är fortsatt av stor betydelse i Norden. Under vindrika och soliga perioder producerar vindkraften och solkraften mycket i framför allt Tyskland, periodvis också för export till Norden. Under vindfattigare perioder styr kondenskraftverkens produktionskostnader i större omfattning prisnivån i Centraleuropa, och genom överföringsförbindelserna speglas de höga priserna på fossila bränslen och utsläppsrätter också i de nordiska priserna.
Priset på stenkol steg kraftigt efter Rysslands invasion av Ukraina och EU-kommissionens har tagit beslut att förbjuda import från Ryssland från och med augusti. Motsvarande beslut för naturgas har inte tagits, sannolikt då importen från Ryssland är så betydande att den inte snabbt går att ersätta. Utsläppsrätterna som är EUs huvudsakliga politiska medel för att sänka utsläppen i Europa behöver inhandlas i relation till den mängd CO2 som släpps ut genom förbränningen av fossila bränslen. Också utsläppsrätterna har handlats på rekordhöga nivåer. Priset för en utsläppsrätt (1 ton CO2) var i början av 2021 ca 35 €/t, medan priset som högst under 2022 varit över 95 €/t, för att för tillfället ligga kring 87 €/t.
Kortsiktigt påverkar väderbilden prisnivån mycket. Temperatur, nederbörd och vind påverkar direkt nivån på förbrukningen och produktionen av vatten- och vindkraft, även om tillrinningarna till större vattenkraftverk ofta kan lagras i magasinen för kortare eller längre perioder. Även tillgängligheten i produktionsanläggningar och överföringsförbindelser påverkar prisnivåerna.
På lite längre sikt påverkar också andra faktorer. Faktorer som i huvudsak påverkat prishöjande på det finska priset är till exempel överföringsförbindelserna från Norden till övriga Europa, nedstängning av kärnkraft och kolkraft i Tyskland, samt nedstängning av kärnkraft i Sverige. Också prisnivån på kondenskraften i de baltiska länderna och Polen påverkar.
Faktorer som i huvudsak påverkat prissänkande på det finska priset är starten av Olkiluoto 3, kraftigt begränsad tillgänglighet på överföringen från Finland till SE3 (pga interna överföringsbegränsningar inom Sverige), importen av kraft från Ryssland som fortsatt pågår, prisnivån i norra Sverige som varit väldigt låg under vintern – då merparten av vatten- och vindkraften finns där, samtidigt som överföringen från norr till söder inom Sverige är begränsad. Installerad vindkraftseffekt ökar också hela tiden i Finland och under 2025 förväntas överföringen Aurora Line mellan Sverige (SE1) och Finland på 800 MW tas i bruk.
Vid handel genom ett elhandelsbolag beror priset till slutkonsumenten på vilken typ av prissättningsmodell (avtal) man kommit överens om, men elhandelsbolagets kostnad styrs av vad det vid varje tidpunkt kostar att köpa in elen från elmarknaden.
